Vintersegling

Äntligen är det snart vinter igen!

Efter att ha lagt tre veckor av semestern i Bohuslän mitt i juli uppkommer en stark längtan efter vinterseglatserna i lugn och ro. Mycket folk, lite segling då kryss inomskärs ofta medför viss förvirring i omgivande båtar. Speciellt tilltalande är vinterperioden då det är möjligt att planera att gå till en viss hamn och veta att det sannolikt finns plats här. Sommarens trängsel är ett minne blott. Vi har haft isfritt under många år men 2009 och 2010 var isen desto tjockare. Detta kortar lite på längden av seglingssäsongen.

Att segla på vintern blir alltmer tilltalande då skärgården visar sig från sin bästa sida – tyst och fridfull. Här skall vi försöka ge lite feedback på våra misstag och framgångar vad gäller vintersegling och preparering av båten under vintern.

Isstrategi

Vi har tidigare haft en avvaktande (läs inte gjort någonting) hållning till att låta båten bli infryst i isen. Vi har gjort det flera gånger utan att det blivit skador. Det är dock viktigt att isen inte bryter utan ligger slätt runt båten.  I år 2010 börjar det trots allt se lite oroande ut då båten börjar lyfta ur isen. Stäven har lyft sig 1 dm och isen börjar nå intill rodret. Prövade med motorsåg först. Trodde det gick bra men de 40 cm is som sågades bort dolde ytterligare ett lager is. Så det fick bli en cirkulationspump invid rodret som hindrar att rodret fryser fast. Stäven får fortsätta att lyfta upp ur isen.  Fördelen med att frysa fast är att båten knappast sjunker i första taget….

Alltmer snö….

 

 

 

 

Stäven har rest sig 1 dm upp…

 

 

 

 

En pump för att lossa rodret innan islossning är att rekomendera

 

 

 

 

Lite slack i tamparna är ibland ett måste då isen flyttar sig lite

Avfuktning, Värmekablar kring genomföringar &  Frostvakter

Att hålla båten torr är inga problem. Sätt in ett element och värm upp båten. Sen blir man relativt fattig fram i februari. Man kan kräma in hur mycket el som helst om man inte har en strategi för hur man gör.

Vi har valt att under hösten när det är relativt varmt köra med vår permanenta Mitshubishi kondensavfuktare med luftcirkulation i båten. Här ligger effekten på ca 250 W.

 

 

När det blivit ner under +5C har vi ibland bytt ut kondensav-fuktaren mot en lite kraftigare sorptionsavfuktare.Denna funkar alldeles utmärkt och effekten ligger på ca 400 W. Enda nackdelen är att denna vid strömavbrott inte återstartar automatikst.

 

Sen när ventilerna stängs har vi gått över till en egen-händigt konstrukerad avfuktare med salt som vi tömmer med jämna mellanrum. Den kräver endast ca 11 W (se bilder nedan)  med är i det närmaste en tillräckligt. Det går utmärkt att hålla mellan 50-70% RF med en mycket blygsam energitillsats. När det blåser mycket verkar det som om det drar in för mycket uteluft och kapacitetstaket nås.

Den principiella skillnaden i kapacitet mellan de två olika avfuktarna. Om man väljer att köra sorptionsavfuktaren i minusgrader är det viktigt att dräneringsvattnet inte fryser innan det når “slutdestinationen”.

Det gick riktigt bra hela hösten med den låga effekten för avfuktning. Ca 7-8 liter per vecka gick det att plocka ut.

 

 

En egen konstruerad avfuktare där ett gallernät lagts på halva höjden och sektionerats i mitten. Luften dras in i ena sektionen ner genom saltet på ena sidan och upp och ut genom saltet på andra sidan. Vattenet droppar fint ner i botten av baljan.

 

Om Förbrukningen av salt (vanligt sommarvägsalt för dammbindning för 120:-/25kg) är ca 250:- per år. 

 

 

 

När det blir kallare blir avfuktningen mer ineffektiv samtidigt som man kan ha bruk av lite tillskottsvärme i båten för att inte allt skall bottenfrysa. Vi stänger då av avfuktaren och lägger på ca 500 W på frostvakterna. För varje C som temperaturen höjs i båten sjunker RF med ca 4%. Så torrt blir det även om det inte blir plusgrader i båten. (Material tar åt sig fukt i relation till omgivningens RF) 

I början körde vi med 400W med tillslag vid ett par plusgrader. Sen blev det ännu kallare och 400W var lite lite för att hålla frostfritt. La på ytterligare 1000W med termostat på 0C. Detta spred inte värmen tillräckligt i båten då det blev riktigt kallt varför vi höjde termostatet till ca 7C. Vi blev inte rika denna vintern.

Gul kurva – RF i båt  Blå kurva – effekttillsats 20=11W,      30=400W, 50=1500 W
Turkos kurva – temp i båt, Lila kurva – temp ute.W

Det ventiler som vi kommer åt ovanifrån har vi hällt spolarvätska i och stängt helt och hållet. Ej åtkomliga ventiler (från holdingtankarna) ställer vi på 3/4 öppet för att det inte skall finnas några instängda vattenfickor i ventilerna. Sen lägger vi frostvakter, ca 50 cm lång frostkabel +5C, runt varje ventil med utvändig isolering. Att stänga ventiler utan antifrysmedel i eller att ha fullt öppna ventiler avrådes från! Och glöm i inte sjövattenfiltret. Har man otur kan vattnet även frysa i svackor i avgasslangen och det blir då lite svårstartat.

 

Kör i en slatt antifrysmedel (här kör vi propylenglykol så att impellern inte torkar ut och som enligt säkerhetsdatabladet är relativt oharmligt miljömässigt relativt etylenglykolen) i sjövattenfiltret och kör runt med startmotorn så att det dras in i vvx-en som då även förhindrar att det fryser i avgassalngen. Det fick bli kallt i båten i år 2011 med bara avfuktning igång och då gick det inte att starta motorn med fruset avtten i avgassalngen.. Man kan ju inte ha en lika hög värmekostnad för båten som för huset….. eller kan man?  

Värmekabeln fäst tajt runt ventilen med buntband. Sen klär man in hela paketet med isolering. Ventiler som fylls med spolarvätska lämnas oisolerade. Var noga nmed att gå ända ner till skrovet med isoleringen.  När man fyller en ventil med spolarvätska brukar vi följa följande schema. Blås luft genom ventilen och stäng ventilen under tiden som man hör luften bubbla ut under skrover. Fyll på spolarvätska i hela slangens höjd utan kvarstående luftfickor. Oppna ventilen ett kort ögonblick så att spolarvätskan sjunker ner i ventilen.  Fyll på spolarvätska igen så att spolarvästskenivån är högre upp än vattenytan. Detta för att om ventilen inte är helt tät skall spolarvätska tryckas ner i ventilen istället för att vatten trycks upp i ventilen.

Det har ju sjunkit några båtar i Göteborg vintern 2010. Enligt initierade källor var en sjunkning orsakad av ett sprucket sjövattenfilter som var monterat under vattenlinjen. Är det två saker man skall undvika så är det dels att montera sjövattenfiltret under vattenytan dels att inte tömma detta på vatten! 

Skot och löpande rigg

Flätade tampar som ligger ute fryser fungerar dåligt i självskotande vinschar. Dessutom kan de totalt fastna i blocken. Att ta in skoten under vintern så att de är torra och böjbara när man skall ut vore bra men vi chansar på att det för det mesta är plusgrader…. Slagna tampar fungerar något bättre som förtöjningsgods då man lättare kan bryta upp dessa. Det var med mycken möda och besvär det under juleseglingen gick att rulla ut storseglet med evighetslinan. Vinschkraft var nödvändig. Dessutom krånglade ett flertal vinschar då spärrmekanismen inte vill hoppa in. Allt blir lite bökigare när det blir minusgrader.

Klädsel

De klädselval som finns kan delas in efter huvud, kropp, händer och fötter.

Huvudbonad

Har provat ett antal varinter av huvudbonad alltifrån stickad mössa (kass) till den gamla “mopedhuvan” (rekommenderas) som syns på bilden under. Den senare tas på någon sjömil från land då omgivningen annars kan tro att man nyss blivit utsläppt från en längre tids “hospitalvistelse” Denna gamla fårskinnsklädda läderhuva står emot allt. Kombinera detta med en uppfälld huva och en liten glugg för ögonen så finns inget dåligt väder. Lite stick i ögonen har jag fått tips om att det går att undanröja med skidglasögon. Får väl testa detta någon gång.

Fotbeklädnad

När det gäller fötterna kan man givetvis satsa lite pengar på dyra Goretex-stövlar med utrymme extra sockar. Fungerade bra tills dess dom vattenfylldes. Efter detta släppte innerdetaljerna och dojorna blev aldrig riktigt fotvänliga efter detta. 

 

Kör numera med rymliga gummistövlar och extrasockor vid regn. Joggingdojor med tjock sula kompletterat med extra sockor används under torra peroder. Ingen kondens och varmt hela dagen.

Kroppsklädsel

För kroppen gäller det att klä sig varmt men att aldrig bli svett. Dvs sitt still i båten. Har prövat lite olika varianter och kommit fram till det klassiska 3-skiktsrådet; ett underställ typ Craft, ett fiberställ typ HH nalledress plus ev extra Fleece-tröja och slutligen ett skalskydd med ett hyfsat andasställ. Vissa av oss använder ett “överlevnadsställ” från Fladen. Dock blir man enligt min erfarenhet väligt lätt alldeles för varm i detta ställ med omfattande kondensbildning som följd. En kompromiss kan vara att klippa till ett liggunderlag som stoppas in bak i byxorna och ner efter låren. Blir varmt och gott att sitta på och finns med hela tiden även om man reser på sig. Under 1-dagsseglingar går det bra med neoprenkortbyxor. Det är varmt och gott men man fryser när man tar av sig byxorna då man blir lite fuktig under dessa. Hygienfaktorn är inte heller allt för hög med detta klädselval.  

Händer

Slutligen och det som ofta är det svåraste är att hitta rätt handskar/vantar. De skall vara vattentäta, varma och smidiga. Det senare uppfylls sällan utan man behöver ofta ta av sig handskarna och jobba barhänt. Det fungerar utan större problem vid plusgrader om man i övrigt är varmt klädd. Händerna klarar sig då utan vantar så länge man verkligen jobbar med händerna även om det är blött. Har till slut hittat (fick i julklapp av min dotter) ett par vattentäta fodrade handskar från Musto. Fungerar bra och är torra även i regn. Men jag har alltid för vana att ha minst ett par extra handskar i reserv! 

Värme & ventilation

Det är alltid frestande att stänga igen helt och hållet. Risken är då att det blir mycket fuktigt efetr ett tag. Personer matlagning förbränning av gasol eller sprit avger fukt, mycket fukt. Bättre lite kallare och god ventilation.

När vi ger oss ut på en helgsegling brukar dieselvärmaren (Webasto 3,5) värmaren gå mest hela tiden. I hamn lägger vi på ytterligare värme med de olika frostvakterna på 200 W som vi placerat i varje hytt. Blir det riktigt kallt kör vi på med 1000W i salongen. Avfuktaren går konstant då vi ligger på landström.

Vid matlagning öppnar vi oftast luckan och en skyport allt efter behov.

Praktiska funderingar om vår lagstiftning

Att segla under vintern innebär att toaletterna i många hamnar är låsta. Landtömningsstationerna är ej heller kopplade. Hur man löser detta får ju var och en fundera ut. Något är det som inte går ihop..